Åt var och en efter hans behov!

Sliten trea byttes mot villa
Så lyder rubriken i Sydsvenskan den 10/1 2004. Ännu ett hårresande exempel på det tjusiga svenska bidragssamhället. Artikeln är utformad som ett vanligt "socialt engagerat" reportage men kan också ses som ett avslöjande reportage av det svenska bidragstivolit.
Redan i november 2004 inledde Sydsvenskan sitt sociala snyftreportage med den braskande rubriken ”Niobarnsfamilj snart hemlös”.

Nu har dock situationen lösts i svensk anda. Familjen kunde vid nyår flytta in i en trevlig tvåplansvilla på 178 kvadratmeter i centrala Arlöv! Pappan i familjen kom som flykting från Irak för fyra år sedan. I början bodde han ensam i en trerumslägenhet men sedan kom ju familjen… Naturligtvis ska ingen skugga falla på familjefadern, han hoppas att han ska kunna bidra till hyran när han får arbete. Dessutom har han faktiskt själv letat upp huset som nu skattebetalarna tvingas att finansiera.

Problemet är snarast den svenska sociallagstiftningen som knappast premierar arbete. Få av de heltidsarbetande kan drömma om att bo en stor centralt belägen villa. Och få av oss kan knappast drömma om att få de månadsbelopp i handen som en arbetslös niobarnsfader får. Faktum är också att om familjefadern skulle vilja ersätta bidragen med arbetsinkomster så måste han förmodligen hitta ett arbete där han tjänar en bra bit över 50 000 kr per månad (förmodligen kanske uppåt 100 000 per månad). Med kännedom om arbetsmarknaden och om den svenska lönenivån så lär det inte vara en lätt uppgift även om viljan finns.