FN-rapport: Undergången är nära!

Jag har likt många judar valt att lämna Malmö. Nästan som ett symboliskt varsel har utrymmet för människor och udda fåglar blivit allt mindre i Malmös parker. I den svenska ankdammen har istället allt fler stora aggressiva gäss blivit allt mer dominerande. De skränar och skitar ner utan att beslutsfattarna tycks bry sig.

Det känns bittert att se hur etablissemanget fortsätter att förtränga och förvränga fakta även när det gäller massinvandringen och islamiseringen. Deras hat- och förtalskampanjer blir allt aggressivare i takt med att allt fler människor börjar ifrågasätta de officiella lögnerna. SD:s valframgång tycks ha fått den demokratiska fernissan att krackelera hos många av maktens tjänare. Mitt optimistiska jag försöker se det som ett positivt tecken. Innan gryningen är det ju som mörkast. Å andra sidan så talar kalla fakta för att många av de kvaliteter som en gång utmärkte det svenska samhället är förlorade för alltid.

Islamiseringen tycks nu vara oåterkallelig. Det tycks som vårt tidigare fredliga och välmående land ohjälpligt går mot sin undergång. Etniska motsättningar, våldsbrott, rädsla och hat blir allt märkbarare ingredienser, medan tillit, trygghet och yttrandefrihet tycks förångas i ”mångfaldens” häxkittel. I den häxbrygd som makteliten och deras lakejer har kokat ihop frodas inte bara islam utan också andra totalitära ideologier som nationalsocialism och kommunism.

En klen tröst är att många av de som mest rabiat har främjat islamiseringen också kommer att vara de vars ideal kommer att drabbas hårdast av islams totalitära anspråk. Liksom de naiva vänsterkrafterna i Iran som allierade sig med Khomeinis islamska revolution också blev de som förföljdes mest hänsynslöst, kommer många av de extremfeminister, kulturradikaler och naiva mångfaldsförespråkare vara de vars ideal drabbas hårdast av islamiseringen.

När jag började skriva min blogg Malmöperspektiv i december 2004, visste jag inte hur snabbt mina värsta farhågor skulle besannas. Jag hoppades att liberala frihetsvänner skulle vakna upp i tid och försöka förhindra att den mest våldsamma och totalitära ideologin – islam - skapade ett ointagligt brohuvud mitt i vårt demokratiska samhälle. Tyvärr så har de liberala frihetsvännerna svikit sina ideal och låtit etablissemangets lakejer, allierade med vänsterhuliganer, sätta ramarna för det offentliga samtalet.

Något liberalt Frihetsparti som försvarar individens frihet och den reella mångfalden (byggd på individens fria val) har vi inte. Istället har Sverigedemokraterna blivit det enda reella alternativet för oss som inser att alla de fri- och rättigheter som våra tidigare anförvanter under hård kamp erövrade och försvarade, och som vi fick i arv, nu hotas i grunden. Även om SD varken vill legalisera cannabis och eller sexarbete, utan istället förmodligen har mer gemensamt med sharialagstiftningen i de frågorna, så är de just nu vårt främsta hopp! Förhoppningsvis kommer deras framgångar få liberaler att kasta sina påtvingade skygglappar och börja kämpa för friheten och mot islamiseringen - det största totalitära hotet i vår tid!

Många enskilda bloggare och skribenter gör förstås nu ett fantastiskt jobb för att sprida sanningen. Deras insatser kan i många fall beskrivas som hjältemodiga då de både hotas av militanta islamister samtidigt som de på alla sätt förtalas och trakasseras av etablissemangets lydiga lakejer inom massmedia och den statsunderstödda kultureliten.

Julia Ceasar är en mycket läsvärd skribent vars lysande artiklar och böcker jag varmt rekommenderar (se högst upp till höger på sidan). Läs också Thomas Nydahls synnerligen läsvärda betraktelse Vad händer i Malmö?.

Med sådana skribenter finns det trots allt en strimma av hopp även om jag själv känner mig en aning pessimistisk och när jag ser att FN's Human Development Index välståndsprognos för de närmaste 20 åren visar att Sverige rasar som en sten och hamnar under länder som Libyen, Bulgarien och Kuba! Man kan tala om en undergång för det svenska välståndet. HDI är ett index som mäter välståndet genom att ta hänsyn till många olika parametrar som t.ex. förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP per capita. Prognosen för Sverige ser mycket mörk ut medan de andra skandinaviska länderna i stort behåller sina positioner.

FN-prognosen ger gott stöd för Jan Kallbergs tes i krönikan Bidragsutfästelserna som knäcker Sverige där han krasst konstaterar:

”Sverige urspårade invandring kommer att leda till att de som är födda på 1960-talet och senare får vackert fundera på sin egen finansiella överlevnad när de blir gamla för om 30 - 40 år då är skatterna högre och välfärden obefintlig.”

Vad denna dramatiska välfärdsnedgång kommer att ge för effekter vill man knappast tänka på. För den totalitära våldsvänstern är steget inte lång till nationalsocialismen, när deras infantila drömmar om ett mångkulturellt Utopia har slagits i kras. Historien har lärt oss att inbördeskriget inte är långt borta i länder med skenande ekonomisk kris parad med etniska motsättningar.