Socialkärringarnas* utopier ett hot mot medborgarnas säkerhet!

I dagens Sydsvenska sätter Mats Skogkär, en av tidningens få icke-socialister, åter fingret på en absolut ödesfråga för samhället, nämligen statens vilja och förmåga att skydda liv och egendom. Denna uppgift har i alla samhällen och i alla tider betraktas som statens mest grundläggande. Så icke längre i det socialdemokratiska Sverige, som idag förvaltas av dess ”borgerliga” variant av kollektivismen.

Enligt den styrande socialistiska eliten, tycks statens främsta uppgifter vara att uppfostra och tvinga medborgaren att tänka enligt deras kollektivistiska ideologi. Sanningen och verkligheten tycks vara de största hoten.

Att män och kvinnor är olika är skapta och har olika intressen, utgör en verklighet som till varje pris måste bekämpas. Att tvinga på medborgarna extremfeminismen ideologi betraktas av den styrande eliten som en av statens primäruppgifter. Här skyr man inga kostnader eller medel.

Att propagera för massinvandringens välsignelser och att förneka, förvränga och förtiga dess avigsidor, framhålls också som en av statens huvuduppgifter. Här skyr den styrande eliten heller inga kostnader eller medel.

Exemplen kan utvecklas och utökas, men tillbaks till kärnfrågan, statens verkliga primäruppgift, att skydda liv och egendom, som legitimerar statens våldsmonopol. Under de senaste decennierna har alla kunnat konstatera ett ökat öppet våld i samhället. Detta våld har ett klart samband med vissa invandrargrupper. Detta är en uppenbar sanning för alla, men också en förbjuden sanning, som staten med alla medel försöker bekämpa och kriminalisera.

Mats Skogkär tar upp de omfattande pyromandåden som drabbat främst drabbat skolor och daghem. En verklighet som fransmännen sedan länge drabbats av. Varför har ingen gripits för pyromandåden? Vem har gjort det? Dessa frågor är mindre viktiga för staten. All kraft läggs på att förneka, förtiga och ljuga.

Han tar också upp fallet med mannen i Rödeby som uppfyllde sin självklara grundläggande plikt att försvara sin familj, sedan alla samhällets institutioner berövat honom rätten till säkerhet för liv och egendom. Om detta har skrivits mycket, så jag ska inte utveckla saken mer här utan hänvisar till Dick Erixons mycket läsvärda blogg.

Bara i dagens tidning kan vi läsa om två liknande mer vardagliga fall, där de som försvarar sig mot angrepp blir utsatta för polisiära ingripande och rättsliga efterspel, medan förövarna som regel går fria och inte sällan tilldöms skadestånd. I ena fallet rör det sig om en man en man i Arlöv som försvarade sitt hem mot ett ungdomsgäng (vars identitet vi icke bör fundera över) som krossade hans fönster. Det hela resulterade i att polisen gjorde husrannsakan hos mannen som också är anmäld för olaga hot. Det är inte omöjligt att ligisterna belönas med skadestånd! (Ej i nätupplagan)

Det andra lilla typiska vardagsfallet i dagens tidning, rör en 48-årig man som nu åtalas för misshandel, efter att han och hans sällskap hade utsatts för stenkastning när de åt middag på en restaurang på Bangatan i Malmö. Mannen hade civilkurage nog att försöka ta fatt i ligisterna, vilket betraktas som brottsligt av den styrande eliten. (Ej i nätupplagan)

Dessa fall är typiska för mentaliteten idag. Förövarna betraktas som oskyldiga offer utan eget ansvar, medan all form av civilkurage bekämpas! Denna förödande mentalitet som numera propageras inte bara på rena socialistinstitutioner som socialhögskolan, utan också på andra högskolor, som polis- och lärarhögskolor, beskrivs kärnfullt av F A Hayek i hans synnerligen aktuella och angelägna bok Vägen till träldom: till socialister i alla partier:

”Att kollektivismen nästan helt har förött det individuella uppträdandets sfär är både ofrånkomligt och oförnekligt. En rörelse vars främsta löfte är att individen skall slippa ansvar kan bara motarbeta moralen, hur höga ideal den än har fötts ur.” (s 216 pocketupplagan)

Turerna kring dödsmisshandeln på Kungsholmen i Stockholm talar också sitt tydliga språk. Vi kan i dagens tidning läsa att de som var inblandade i mordet, ett par dagar efter domen, återigen är ute och misshandlar och hotar. Detta är vare sig ett skämt eller något undantag! Sådan är verkligheten i socialdemokratins Sverige. Detta betraktas av den styrande eliten som normalt. Det viktiga är att förövarnas identitet inte nämns. Inget som kan ifrågasätta massinvandringens välsignelser får framkomma! Läs även Erixons kommentar: Kungsholmsmördarna ute och misshandlar igen!

Svenskarna behöver vakna. Vi måste vi skaka om etablissemanget. Även om vi är liberaler så kan vi rösta på Sverigedemokraterna. För även om de, i flesta avseenden är en variant på den mer traditionella socialdemokratin, à la Elander, så kommer deras inträde i riksdagen, få många politiker att vakna upp ur sina verklighetsfrånvända vanföreställningar. Kanske kommer några då att vägra att inmundiga den påbjudna verklighetsförvrängande häxbrygden (PC), som har omtöcknat deras hjärnor. En häxbrygd som idag kokas av social(ist)kärringarna* med hjälp av tvångsindrivna skatter.

(* Begreppet kärring avser här en mentalitet, inte ett kön. Sveriges riksdag har t.ex. således en förkrossande majoritet som kan betecknas som kärringar, men långt ifrån alla är av kvinnligt kön!)