Staten stödjer terroristnätverk!

Detta handlar inte om några skurkstater som Iran eller Nordkorea, utan om Sverige. Den svenska staten använder skattemedel till att finansiera nätverk och antidemokratiska celler som terroriserar medborgare, företag och organisationer, som inte faller det politiska etablissemanget i smaken.

Trots att kärringväldet i riksdagen arbetar för högtryck för att skapa nya förbud och inskränkningar i individens frihet, så lyckas man inte på legal väg förhindra medborgarna att göra "felaktiga" och "omoraliska" val. Därför är det praktiskt och bekvämt för makthavarna att understödja utomparlamentariska s.k. nätverk eller fronter. Ibland är dessa nätverk snarare små terrorceller, som i samförstånd med bidragsgivarna framställer sig själva som ”breda nätverk”. Manipulationen med medlemssiffror skapar både legitimitet och statlig finansiering av den antidemokratiska verksamheten.

Metoden är välkänd både i samtiden och i historien. Genom att låta utomparlamentariska grupper agera, kan makthavarna skrämma politiska motståndare till tystnad eller genomdriva förändringar, utan att själva behöva ta politiskt ansvar. Mugabes veteraner i Zimbabwe, Maos kulturrevolutionärer och de antijapanska demonstranterna i Kina är några konkreta exempel på metoden.

Exempel 1:
I SvD kunde vi läsa om ”Feministas, ett kvinnligt nätverk med socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog som initiativtagare”, som med fascistiska metoder angrep en helt legal verksamhet. Efter flera timmars demonstration och blockad av sexklubben slog de ägaren och ett par anställda blodiga. ”Polisen uppgav att demonstranterna använde basebollträn, flaskor och stålkulor.”
Tydligen fick klubbens ägare på egen hand försöka skydda sin lagliga verksamhet. Varför ingrep inte polisen på ett tidigare stadium? Var det en tillfällig missbedömning? Knappast! Mönstret känns igen. Kärringväldet väljer noga ut sina chefer vid tjänstetillsättningarna. Läs mer om terrorn i SvD.

Exempel 2:
Den 12 maj kunde vi läsa en notis om förföljelsen mot pälshandlaren Panos Poursanidis i Malmö. På husfasaden på flerfamiljshuset där han har sitt hem, har s.k. djurrättsaktivister klottrat ner fasaden med ”PANOS MÖRDARE” och ”VARNING!!! DJURPLÅGARE”.
”Det är fruktansvärt, jag kan inte känna mig säker någonstans” säger han till Sydvenskan. Terrorn har pågått länge utan att polisen har ingripit. Hans butik har utsatts för ett 50-tal attentat!
”Vi pälshandlare i Malmö har flera gånger gått till polisen och bett om hjälp, men ingenting händer.” säger en annan pälshandlare som regelbundet utsätts för attentat. (Sydsvenskan 14 maj -05)
Polisen förklaring är att ”det är svårt att ta någon på bar gärning”!

Löjlig bortförklaring! Det handlar naturligtvis om prioriteringar! Politiska prioriteringar! När det gäller att sätta fast hederliga män som köper lite extra service på ett solarium har polisen alla resurser i världen. (Se min blogg den 28 februari) I själva verket beror polisledningens bristande förmåga på att attentatsmännen med all säkerhet har många sympatisörer och politiska bröder långt upp i maktens korridorer. Där finns det starka krafter som verkar för att förbjuda pälsnäringen. Det är också sannolikt att staten är med och finansierar attentaten, genom något ungdoms- eller aktivitetsbidrag till någon grupp där attentatsmännen konspirerar och planerar sin terror.

Exempel 3:
Antidemokratiska kommunister får statliga bidrag. Revolutionär kommunistisk ungdom (RKU) som stödjer terrorgrupper och hyllar diktaturer som Nordkorea har fått 1,9 miljoner i statsbidrag. Förra året fick de 450 000 kr. Kommunister, s.k. antirasister och andra som gagnar det politiska etablissemangets intressen, överöses med bidrag, medan obekväma grupper istället förföljs och trakasseras.

Exempel 4:
Den 11 december 2004 kunde man läsa en liten notis i Sydsvenskan: ”Rasister attackeras i Småland” Maskerade personer som misstänktes tillhöra Antifascistisk Aktion i Jönköping gick till attack mot tre olika adresser i staden. ”En man överfölls när han låg och sov. Han skars med kniv eller glas och fick föras till sjukhus” .

I Malmö har s.k. antifascister flera gånger på känt fascistiskt manér, med hot och våld tvingat politiska meningsmotståndare att avbryta sina politiska möten. Polisen har inte agerat tillräckligt kraftfullt för att värna mötesfriheten, en av demokratins hörnstenar. Varför?

Naturligtvis blir det inga stora rubriker när det handlar om brott mot människor som stämplats som rasister av makteliten. Hade det varit någon ur de favoriserade ”nätverken” som hade utsatts för liknande attentat så hade det varit förstasidesnyheter, TV-debatter och högljudda krav på krafttag från kärringväldet! Nu fortsätter istället bidragsflödet till de olika vänsterfascistiska rörelserna och nätverken, som är makthavarnas utomparlamentariska redskap.