Malmöperspektiv - med fokus på ansvar och frihet

söndag, september 18, 2005

Pälsaffärer utsätts ständigt för hot och sabotage

Polisen sköter inte sina primära uppgifter – att skydda liv och egendom. Havgårds päls i Malmö har utsatts för omfattande klotter och sabotage i tjugo år! Ägaren säger till Sydsvenskan den 31/8:
”Under alla år av omfattande terror mot min affär har bara ett fall blivit löst. Och det tack vare en privatperson som tog två djurrättsaktivister på bar gärning när de krossade fönster”.

Man undrar om polisen är helt inkompetent eller om det saknas politisk vilja att använda polisresurserna till att skydda medborgarna. Det borde ju inte vara någon oöverkomlig uppgift att bevaka ett fast objekt.

Den 14/8 kunde vi läsa följande i Sydsvenskan:
”Körsnärsmästare Agneta Lorentzon med pälsateljé i Halmstad ger upp. Efter två attentat på kort tid, iscensatta av djurrrättsaktivister, avvecklar hon sin rörelse.”
Hon fick ”sitt hus nedsprayat med ord som ”mördare”. Familjens bil täcktes med gel som etsar i glas och lack. DBF, Djurens befrielsefront, signerade.

Pälshandlaren Panos Poursanidis butik i Malmö har utsatts för ett femtiotal attentat, med krossade rutor och rödfärg. (Sydsvenskan 18/4 2005)
De styrande svenska politikernas flathet inför terrorn kan få ödesdigra konsekvenser.

Dels uppmuntrar den grupper som vill uppnå sina mål med hot och våld, åtminstone om deras mål kan accepteras av det styrande etablissemanget.

Dels undergräver terrorn förtroendet för polisen och rättsapparaten. Det framstår som tämligen meningslöst att betala skatt till en stat som inte kan utföra sina elementära uppgifter. Det verkar vara mera ändamålsenligt att betala Hells Angels för att få skydd eller att organisera egna skyddskårer.

Ägaren till Havgårds päls säger sig inte ha märkt av några verkliga ansträngningar från polisens sida för att komma åt den här typen av hatbrott. Han säger:
”Det förekommer säkert någon form av spaning, men det känns som om den bedrivs på Grönköpingsnivå. Annars borde man väl någon enda gång ha lyckats gripa en förövare.”

Annat är det när det gäller brott utan offer. Då tyckspolisen ha alla resurser i världen; manuell spaning, tv-övervakning, telefonavlyssning och ständigt nya resurser. Men så har man också lyckats gripa en domare som har haft en liten kärleksstund som inte har varit gratis. Så nu kan alla vi sova tryggt, nu när vi vet att polisen och rättapparaten har vräkt ut resurser för att gripa och döma denna farliga man.

Etiketter:


Pusha